Den här natten höll aldrig på att ta slut.
Och halvvägs till slutet drabbades jag av en huvudvärk, typ som den jag fick i Sthlm sist. Att jobba med den, och aldrig känna att det blir klart var fan en pärs. Mitt i allt välte palljäveln i lastbilen också... Tack älskade liv för att du ibland gör saker så underbart.
Men nu är jag hemma, och borde kanske sova. Men jag har lite svårt att gå o lägga mig och bara somna. Att slappna av. Det känns lite som "jag får liksom ingen ordning på mitt liv" just nu. Och mitt i allt så vill jag helst av allt vara där, eller att du ska vara här. Varför gör du på detta viset? Vaffö vafföråårå?!
Huvudet spränger fortfarande, så där så jag mår illa.
Ska försöka slappna av lite på min lilla spikkudde. Men jag gillar inte det här, jag brukar inte ha ont i huvudet ju. Inte så här! sucka.
.gåuppgåtilljobbetjobbajobbaätalunch.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar