8-bitar

Fredagen har gått över i lördag. Det blev hastigt och plötsligt ytterligare roadtrips. Uppsala igen. Denna gång i en sprillans ny bil dock och med en mamma som precis vaknat upp från nattjobb. Lite rörigt, lite hastigt och plötsligt men ändå fint.
Kvällspromenad med syster, hunden och den lite trötta mamman.
I solnedgång genom åkrar och på grusvägar. Livet så sprudlande men så skört.
Underligt märkligt hur färger uppfattas olika i människors ögon och hur vi aldrig kan veta någon annans känsla.

Det finns få saker jag egentligen skulle gå över eld och genom vatten för. Faktiskt.
Men för dom som fastnat innanför min bröstkorg gör jag vad som helst. I even become The Hulk. Typ.

Nåväl. Kärlek till alla. Som förtjänar.

Och please. Tbt till då.

.vi levde varenda minut.

ost

Lägg mosaik på min kropp. 

Mura in mig i ditt innersta rum, spackla väl. 

Minsta fog måste fyllas. 

Aldrig vill jag släppas ut.