Det finns så mycket historia i allt som är. Det finns minnen i väggar, det finns längtan i dofter.
Det finns rädsla i att inte veta någonting om framtiden utan bara se det som varit. Vad som har blivit, vad som aldrig blev. Med ögon i nacken ska man välja en stig framåt och man vill så gärna välja rätt. Hur många gånger orkar man gå vilse? Hur många gånger hittar man tillbaka? (det är lättare att skriva man istället för jag, jaooo.) Är det man längtar efter verkligen befogat eller bara något att tänka på när dagen är grå? En dagdröm kan vara nog så fin, men vad händer om det man vill inte blir?
Ibland vill man ha svar på saker, ibland är man för feg för att fråga. Rädd för att svaret inte ska vara det man tror och hoppas. Men ibland (plötsligt händer det!) så får man exakt precis det svaret man hoppats på och då mina små änglar, det är då lycka infinner sig. Fast allt det här skulle kunna liknas vid meningen med livet så jag tror jag avrundar. Det finns så mycket annat att tänka på så jag blir helt till mig och glad i hjärnan.
Tex att det snart är vår eller att jag ska få gå och sova lite nu. Sovdrömmar är fint och eftersom jag redan vet var och hur jag kommer befinna mig i nattens dröm längtar jag tills John Blund droppar sömnglitter i mina ögon.
Dagen som kommer ska spenderas i tvättstugan. And i love it. Inte. Jag har fan inte ens sorterat förra tvättomgångens tvätt än. Åh jag som hade så fint i juletid, jag vill ha en piga!
Jaja nu ska jag leta upp avsnittet av Solsidan som hela världen redan sett men som jag missade för jag stod på min truck och lastade pallar. I'm a trucky!
Godnatt och godmorgon, vi ses igen! :)
.min näthinna kokar av vackra bilder.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar