Gårdagens mello var bra, faktiskt rätt mycket bra. Ända tills Ranelid kom in. Då dog mitt melodifestivalhjärta en smula och avskyn inför juryn som väljer ut låtarna som tävlar kan slå sig själva med en bok av moroten. Tycker jag!
Molly var lätt bäst, förutom att jag inte riktigt kunde höra hennes engelska ord och frågade M vad Saades pappas kläder gjorde på golvet. Det var visst dirty clothes och inte daddies clothes. Jag skyller på en engelska lektion som försvann nånstans mellan 2005 och isch.
Ikväll börjar Big Brother! Oh sweet sixteen, du är för rar mot en tv-alkolist som mig. Eller alltså, jag följer tre serier. Inte jättemycket, dom andra 17 tycker jag inte räknas för dom ser jag ju på datan. Vilket påminner mig om att jag nu ska se det näst sista Desperate housewives avsnittet i historien. Jag ska även äta Mmmmarabou med saltlakrits och dricka cola. Mitt hjärta har nämnligen lite sorg, det är ensamt igen. Saknar dig redan.
.det bästa sättet att få höra en sanning är att fråga nån du litar på efter den.
- Posted from my iPhone
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar