15 oktober 2011

senilos.

Jag vill skriva så det märks. Jag vill att det ska märkas på dig, på mig och på oss. På alla.
Beröra, beröring. I form av ord. Till er alla.
Jag vill lämna avtryck med bokstäver formade till mening, jag vill ha respons. Alltid denna respons. Om man aldrig får någon, om bensinen liksom tar slut och det inte finns mer drivmedel att tanka upp med. Går världen under då? Gäller det även mig?
Nej. Jag går aldrig under, eller aldrig ska man väl uppenbarligen aldrig säga men gör det ändå eftersom jag trots alla idioter på min väg fortfarande är här. Stark. I rörelse, på väg.

Ni vet hur vissa säger att meningen med livet är att få barn. Eller att möta kärlek och överleva hatet.
Eller båda, eller inget. Alla har väl sin mening. Kanske.
Min mening är kärlek, definitivt. Det är det vackraste som finns. Det är även det jobbigaste och ibland hatiska som kan fälla även den starkaste. Nej jag menar inte mig. Men jag ser, på håll hur den förstör och gör om människor. Jag känner även ibland att varför i hela helvete måste den människan jag mest av allt vill vara nära hela jävla tiden vara på andra sidan landet?! Jag läste någonstans att "Kärlek är en sjukdom man inte vill ska gå över" Eller något liknande. Håller absolut med, jag lever ju för kärlek. Jag har lärt mig av kärlek, jag har formats av kärlek. Kärleken är som min Gud och ibland kommer den där Djävulen på besök, vi kan kalla honom hatet. Och han tar över, för kanske en minut eller två. Men så lika plötsligt som den känslan bosatte sig i min kropp så försvinner den och kärleken tar över.
Jag har ju alltid sagt att det värsta man kan känna är likgiltighet. Att inte bry sig. Detta gäller, men, det gäller enbart om man känner det inför något man egentligen på riktigt bryr sig om.

Jag tänkte egentligen blogga om socialdemokratin, moral och ansvar. Men nej, jag känner likgiltighet. Äckel. Avskum är vad dom är, maktmänniskor. Människor med pengar. Människor som inte ser det lilla utan på en gång ska försöka sig på det stora. Det funkar inte. Inte alls. Tänk om man kunde ta hälften av all kärlek giriga människor har till pengar och föra över det till mänskligheten. Vilken fin värld vi skulle få! Tror ni inte?

Welliwll, uppenbarligen somnade jag imorse och sov bort hela dagen. Sen fikade jag med mamma, Johan och Tommy och fick sommardäcken utbytta mot vinter. Efter det hade jag fredagsmys med Carro och Robban.
Nu har jag druckit ett glas vin (nähääää äre sant, kunde ni aldrig gissat er till efter läst denna text va?!) och ska sutta ut alla kläder från mina garderober. Jag är ju inte precis trött.
Men kär är jag, och det tillståndet vill jag aldrig ska gå över. Hon är fin hon, min lilla tjej. Jag tror inte riktigt hon förstår, men jag vet ju att du läser... Och du, jag är lycklig att du ramlat in i mitt liv. Trots att Du ska envisas med att bo så långt bort att jag inte kan hålla om dig varje natt innan vi somnar! Jag längtar efter mer, hela tiden längtar jag och längtan är en drivkraft vilket för mig närmre varje sekund.
Just saying!

Eh godnatt. Andas lite stjärnstoft och tänk på att änglar finns.

.jag är ju en. ;)

Inga kommentarer: