Allting är flyktigt, ingenting beständigt. Tid är allt vi har och den rör sig framåt hela tiden. Tick tack.
Jag tror jag skrev att våga njuta av alla än så länge oupplevda njutningar... Men jag skriver så mycket dumt. Right anonymous?
Njut nu. Inte igår och vänta inte på tiden, den rår du ändå inte över.
Nu. Nu. Nu.
Samma tankesätt går att applicera på sorgen. Brasklapp dock! Sörj, mycket. Men när det är över är det över. Älta inte. Det får dig bara ner på knä och det är för tungt att resa sig upp när vaderna är i kramp.
Fast åter till början. Att längta efter morgondagen men att le i nuet. Allt.
- Posted from my iPhone
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar