Jag fick ett meddelande till min telefon igår... Ungefär 30 sekunder efter att jag hade lagt på luren med vederbörande. Vi pratade lite om allt och om inget, jag frågade frågor och hon svarade inte, jag undrade om framtiden, log åt det som varit men jag fick inte så mycket respons. Hursomhelst, jag bad henne komma med mina grejer eller åtminstonde kolla upp var dom var. Frid och fröjd, absolut, inga problem, vi kan ju höras i veckan. Ha det så bra nu, puss och kram. 30 sekunder gick och jag fick ett sms, det var inte menat till mig och i ärlighetens namn var det lättare att räkna ut vem det skulle till än att gissa skägget. Jag tänker inte skriva allt det stod men det började ju bra.... "Puckot ringde precis..." Ja jag säger då det, falskare människa får man leta efter och hur blind har jag varit. Jag är så arg, jag kan inte släppa det. Hon har förstört mina vänskaper, hon har förstört mig och hon har förstört en framtid som aldrig kommer. Den lilla magen hon har använder hon till att säga hur JAG har förstört. Någonting är allvarligt fel, jag är glad att jag inte är en del av det längre. Man lär sig genom sina misstag, jag hoppas det är sant.
Det är kul att folk har smeknamn på mig, det är kul att folk hugger en i ryggen. Jag gör inte det, så jag ska fortsätta hålla tyst om allting jag vet. För ingen tjänar på en sanning som varit lögn alltför länge. Men blir ni liksom jag inte lite trötta ibland? På människor som predikar om falska vänner, som talar om rätt och fel och tror att dom är så jävla bäst hela jävla tiden? och så är dom inte bättre än någon annan, och så lever dom inte som dom lär någonstans.
usch o fy o tvi.
.men läbba då för fan.
2 kommentarer:
30 sekunder... ungefär så lång tid som det tog att skriva messet...? schysst...
men bättre att veta än att inte veta?
klart bättre att veta :)
Skicka en kommentar