Och om det slits och är otämjbart. Om riktningen inte är beständig, vad göra då?
Lyssna till hjärtat, följ med i svängarna. Jag tror att det bara dansar lite grann.
Men så säger dom. Tänk.
Men hjärtat har ingen hjärna. Hjärnan och hjärtat är delar av hela existensen. Och ingen vet anledningen till existensen men om en får tro så har kärlek en del med den att göra. Och kärlek känns i hjärtat, kanske är det där man då ska luta örat mot och lyssna på musiken det spelar? Och bara dansa med? Kanske är det det enda som kan göras. Tankarna är inte alltid ense med hjärnan och inte heller hjärtat. Tankarna bara händer så om osäkerheten slår in... Vad tänker du på?
Men vad vet jag. Inte mycket.
Men för i hela helvete hur svårt kan det vara?! Mycket uppenbarligen.
.precis som livet, mycket hela tiden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar