Göteborg tur och retur. Hjärnan kokar. Läpparna ler.
Är det min tur nu? Är det våran tur nu?
Men så rädslan. Livrädslan.
Något kommer faila hårt, jag är inte född under en lyckostjärna.
Eller är jag det?
Är alla trasiga broar och upptrampade stigar bara ett otroligt långt förspel?
Kanske kommer det gå vägen, motorvägen, nu.
Motorväg är det i alla fall på ett plan. Jobbplanet. Det är bara att köra känner jag, sjukt spännande och roligt men tufft. Men äntligen, framåt!
.sårskorpan är läkt, den killar lite bara, typ behagligt.
- Posted using BlogPress from my iPad
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar