Värmde en felix tacopaj i micron, lite förrätt inför kvällens tacomys med Fraaajda och Anna...
Satte på TVn och blev nästan rädd när damen på 1an började prata. Hur kan man låta precis som någon annan, precis så som min farmor lät? Hur kan en röst få en att minnas allt och tänka tillbaka på allt som har varit och på allt som inte har varit. Usch jag hoppas min mage inte försöker säga mig något, jag hoppas jag bara var hungrig. Det förflutna är som en näckrosdamm, eller hur var det nu?
Nej, dags att pumpa upp mig lite. Nu ska jag fixa fina däck till min fina bil.
.dröm om morgondagen.minns gårdagen.lev idag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar