Klibbigt o varmt på jobbet, trött och smärta. Ett pass kvar, det tyngsta. Men de e som de e, biter ihop men känner mig inte direkt glad o trevlig. Och så har jag saknad innanför huden, mest för att jag inte vet riktigt när den kommer att stillas.
Happy Nöt. Eller?
Peter Jöback, Räddaren i Nöden.
/vill du gråta så lägg ditt huvud här på min axel
gråt så alla tårar tar slut
denna världen är kall och inte alltid så vacker
inte gjord för sådana som du
så ge mig det mörka och ge mig det svåra
jag lovar jag orkar jag bär åt oss båda/
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar