hat?

Du kommer till världen.. Återigen för tidigt och inte riktigt väntad, inte riktigt välkommen. Som om du någonsin varit?
Du står mellan mjölken och osten, predikar om rättvisan. Som om det vore en självklarhet att du vet bäst och det du säger är en verklighet. För den enda i världen som vi inte har gemensamt tvingar du på dina ord.
"allt mitt dör ifrån mig och orättvisan är total"
Hur och varför ska du leva när ingen vill ha dig, hur ska du kunna ge när du ingenting har?
Helvete, hur kan du tro att du är saknad?
Tänker du som jag att sanningen ligger i hjärtat och känner du som jag att det smärtar när det är tomt?
Ja har försökt att tänka bort dig men det är inte så lätt... Jag vill ha dig så som det alltid varit tänkt, jag längtar inte längre men jag saknar dig (du hade rätt).
Som dom mest envisna åsnor i värmen på bergen, åsnor av kött och blod precis som vi, så kommer allting vi någonsin varit bara bestå av tanken "tänk om"

Du har inga pengar men du har två händer och dom är inte öppna för att hjälpa svaga och små utan knutna och till för att slå. . .