13 maj 2015

C U

Men kom rå!!
Nedan, livets kläder.


- Posted from my iPhone

Mini

Som jag sa. Förutspådde.
Kanske ska köpa tarotkort, så kan jag förutom att titulera mig som råfeministisk blatte (!? men jag vet, galet) även lägga till häxa. På riktigt.
Eller så läser jag bara för mycket Isfolket. Sol leder mig dock bra.

Pax för godis!


- Posted from my iPhone

12 maj 2015

Smashed.

Idag håller jag med hon, det är mitt i natten.
Dödens trött. Jag är för gammal för att snitta 4h/natt, med sömn alltså. Men jag är för ung att somna medans det är ljust.
Åh Gud vad jag längtar tills onsdag. Trots att hjärtat slår dubbelslag så blir det ro under huden. Konstig matematik, men det tycker jag iofs om all matematik.

Att jag fortfarande ligger kvar i sängen fast att jag börjar 06, dvs om 30min är också konstigt. Men jag vaknade på rätt sida så att säga och ville dela lite.
Kommer gäspa sönder den här dagen bara, men va fan, det brukar ju gå det med.

.tudelat granatsplitter, it should have been you.


- Posted using BlogPress from my iPad

08 maj 2015

trött

What about the day after tomorrow. Jo då blir det sovmorgon! Imorse gick det sådär...



- Posted from my iPhone

05 maj 2015

Dagen idag













- Posted from my iPhone

Misunderstood

Klicka.

Måndag

Har funtat hela kvällen på vad jag ska skriva, men orden saknas.
Eller så är det rädslan att skriva något som blir fel. Det har ju inte gått så bra tidigare för mig idag. Typ.

Funderade på trust issues men nej det orkar jag inte ens nämna. 
Funderade på idioter i världen men det finns ju säkert en och en annan idiot som läser och som skulle ta till sig för hårt så jag skiter i det med. 
Funderade på tiden, hur lite som går att veta om framtiden. 
Jag börjar där. 

Tex för 2år sedan. Jag svär, jag var lycklig då. Livet lekte faktisk. Helt underbart. Jag hade nytt jobb (alltså aldrig att jag lämnat posten men det var nytt...) och vi var på väg bort mot solen. Jag trodde på oss, verkligen och jag njöt av stunderna mitt i nuet. 
Jag antar att jag inte hade varit lika upprymd just då om jag hade vetat hur allt skulle bli. Därför tänker jag att det är bra att inte veta, att våga njuta av alla ännu oupplevda stunder, att våga hoppas att det alltid kommer vara helt jävla underbart. Trots att vetskapen och erfarenheten säger att ibland kommer det regn och paraplyet kommer blåsa åt helvete. 
Det går liksom inte att tänka så, jag förstår det precis just nu. Att tänka -det kommer bli en outhärdlig storm-...
Skit i regnet, vi dansar i det! Skit i smärta och rädsla och skit i att ta ut sorg i förskott, jag är trött på tårar så varför kanske riskera att gråta dom i onödan?


.skämta.